2023-01-17
Benedikte Esperi är performanceartist, koreograf, filmare, konstnär och kurator. Hon jobbar heltid med konstnärskapet och brinner för att skapa en dialog människor emellan.
Benedikte är 54 år gammal och verksam i Göteborg med omnejd och internationellt. Konsten är något som funnits med henne under hela livet. Hon berättar om en uppväxt där konsten alltid varit självklar och ett sätt att uttrycka sig, förmedla kunskap och skapa dialog. Sedan barnsben har det varit viktigt att både se och förstå konst.
Till en början var det musiken som intresserade Benedikte mest, därefter har konsten fått ta många svängar genom olika konstformer som dans, teater och musik. För Benedikte kom ett skifte när hon blev alltmer politiskt medveten, hon beskriver det som att konsten behövde omvärderas och hon fick syn på nya uttryck. Den konstnärliga vägen har därför gått i den takt den har gjort, också i den mån det fanns tid, då hon blev mamma väldigt tidigt och nu har hon fyra barn. Det tog tid att hitta sin konstnärliga röst och hon beskriver det som att hon blivit mer och mer minimalistisk med åren som gått. Benedikte rör sig i olika rum och miljöer - som scener, utställningsmiljöer och offentliga rum.
Nu arbetar Benedikte som performanceartist, koreograf, filmare och kurator. Hon har jobbat med konsten på heltid sedan 2011, och menar att det inte finns någon färdig väg, utan att hon bygger den under tiden. För henne är det viktigt att konsten får stå i centrum och förmedla och beröra – och att man inte ska jämföra sig med varandra. För henne är det mest intressant att hålla sina inre dialoger levande.
När Benedikte skapar utgår hon ofta från platser och vad som ska gestaltas. Inom videokonsten jobbar hon mycket med naturlig ljussättning, ljudlösa verk och stora offentliga rum. Videokonsten har varit en stor tillgång under pandemin och nischen har varit ljudlösa verk. Benedikte tycker att det är kul att videokonsten exploderade som den gjorde under pandemin, och att konsten i sig inte blev hämmad för att människor inte fick vistas tillsammans.
– Människan är inte människa om en inte får del av konsten, det är en del av vår kultur, det är ett sätt att förstå livet, synen på varandra och våra drömmar. Det är meningen med att vi är här, säger Benedikte Esperi.
Ett av Benediktes senaste verk är influerat av våld i nära relationer. Benedikte vill belysa ämnen, men inte avbilda direkt våld på scen utan är mer intresserad av att lyfta subtila och mänskliga faktorer, där var och en kan känna igen sig på något sätt och på det viset öka förståelsen för hur problematiken uppstår.
När Benedikte skapar koreografier arbetar hon både i ateljén och dansstudion. Hon jobbar med att avgränsa förutsättningar och uppmuntrar sina dansare att på olika sätt fånga en känsla. De improviserar sedan runt objekt, ljud, text eller ljussättning. Sedan ber hon dem att fördjupa sig i vissa delar och bygger efter det långsamt fram en koreografi.
När Benedikte själv uppträder jobbar hon med små rum och nära kontakt med publiken. För henne är det viktigt att konsten gör sitt jobb, att det aktiverar något i betraktaren. Hon har fått varierande reflektioner efter ett uppträdande.
Benedikte har total närvaro med publiken och vill att det ska hända något i de som ser på. Hon tror att det bero mycket på vad åskådaren befinner sig i livet, hur öppen och mottaglig hen är och vad det funnits för förväntningar.
Benedikte är politiskt medveten och tycker att det är viktigt att vi har en öppen dialog i samhället. Att hon arbetar internationellt gör att hon ser problemen som finns runt om oss och hon tycker att det är värt att reflektera kring saker som är fullt tillåtet i Sverige men som är strikt förbjudet ett stenkast bort. Framför allt när det kommer till kvinnokroppar då Benediktes verktyg är hennes egen kropp. Däremot tycker hon inte att det är fel att konst får väcka reaktioner. Enligt henne är det helt okej att känna ilska, provokation eller glädje för den delen. Det viktigaste är att det skapar en dialog mellan människor.
– Konsten kan skapa nyfikenhet, ilska eller dramatiska reaktioner. Jag tycker att det är bra, ett samhälle där vi inte pratar med varandra är ett väldigt farligt samhälle, säger Benedikte Esperi.
Filippa Flood
Skribent